Webbaplikationer

Webbapplikationer

En arkitektur som accelererat digitaliseringen

I och med internets breda genombrott i mitten av 1990-talet, har digitaliseringen förändrats i grunden. Starkt bidragande är lanseringen av World-Wide Web, som etablerade en standard för användargränssnitt som i sin tur banade väg för en närmast explosionsartad vidareutveckling – webbläsaren.

Webbapplikationer körs i webbläsare och erbjuder därmed en standardiserad access till funktioner och tjänster som tidigare endast var tillgängliga i lokalt installerad programvara eller terminaler. Det har inneburit en revolution för hur digitala tjänster utvecklas och görs tillgängliga. Användare kan komma åt applikationen var som helst och när som helst, så länge de har en internetanslutning. Typiska tillämpningar är affärssystem, e-handel, bank- och finanstjänster, sociala medier, digital kommunikation och produktivitetsverktyg. För att bara nämna några exempel.

Utvecklingen har öppnat för en arkitektur som brukar kallas SaaS, Software as a Service. Det är kombinationen av ett lokalt användargränssnitt, så kallad Front-End, och informationsbearbetning på centrala servrar eller molntjänster, så kallad Back-End. Utvecklare som behärskar hela arkitekturen kallas Full Stack-utvecklare.

Varför har denna utveckling fått så stort genomslag? En av de största fördelarna med webbapplikationer är deras tillgänglighet. Webbapplikationer kan användas på olika operativsystem och enheter utan behov av specifik anpassning. Detta gör dem mycket flexibla och användbara för en bred användarbas.

Användare kan komma åt applikationen var som helst och när som helst, så länge de har en internetanslutning. Eftersom webbapplikationer körs på en Back-End server, kan uppdateringar och förbättringar göras centralt. Användarna behöver inte ladda ner nya versioner, vilket säkerställer att de alltid har tillgång till den senaste versionen.

Standardiseringen har också breddat möjligheterna för verksamheter att kunna digitalisera och transformera värdekedjor med nya typer av digitala tjänster. Typiska exempel är Amazon, Spotify, Klarna, Airbnb, Kickstarter och Skatteverket(!). Men det är inte bara stora bolag som drar nytta av tekniken, även små bolag som till exempel reklambyråer, hantverkare och närproducenter av livsmedel kan skapa nya värden med webbapplikationer.

Förutom tillgängligheten finns en annan drivkraft. SaaS och webbapplikationer har också öppnat för nya transformerande affärsmodeller, som till exempel prenumerationer eller mikrobetalningar. Det är modeller som dessutom i stort punkterat problemen med piratkopieringar.

Typiska tekniker som används för webbutveckling är HTML (HyperText Markup Language), CSS (Cascading Style Sheets), JavaScript, React, Python, REST, Django, Github med flera. Nästa våg är Generativ AI, maskininlärning och Predictive Analytics. Men för att kunna dra nytta av AI som utvecklare gäller det dock att först lära sig grunderna i kodning.

Trots många fördelar, står webbapplikationer inför vissa utmaningar. Säkerhet är en av de största bekymren, eftersom webbapplikationer är utsatta för en rad cyberhot. Att upprätthålla hög säkerhetsstandard och skydda användardata är därför avgörande. Dessutom kan prestanda påverkas av internetanslutningens kvalitet, vilket kan vara en begränsning i områden med dålig nätverksinfrastruktur.

Fokus på webbapplikationer kommer helt klart att fortsätta som den självklara arkitekturen för att tillhandahålla digitala tjänster. Vartefter internet blir allt snabbare blir de möjligt att utveckla allt mer avancerade tillämpningar. Denna utveckling kommer även framöver att spela en avgörande roll för digitaliseringen.